Först några helt vanliga
dagar men ändå med känslorna på utsidan. Sen blev det onsdag och efter skola
och jobb mötte vi upp med Jessica och åkte till Lindesberg. Vi tog en snabb
sväng förbi moster Mia på vägen – mysigt att ses.

Det blev en fin kväll i
Kjell & Attas kök med många tankar och tårar.

På torsdag morgon gick Molly
och Atta ut med Dora och Molly var så nöjd. Klockan 13 åkte vi till
gravkapellet för att vara där i god tid. Det var många som kommit för att ta
ett sista farväl av pappa. För mig betydde det allra mest att mina kusiner,
Cecilia och Johan och deras underbara mamma Lisa var där. Så många varma
kramar, jag har saknat de här människorna. Prästen pratade lite med Molly och
visade hur allt skulle gå till sen var det dags för själva ceremonin. Det var
väldigt fint och oändligt sorligt – ett liv är så kort…

Efter jordfästningsakten
gick alla vi kusiner till farmor och farfars grav och sen till minneslunden och
tände ljus. Vi har inte setts på så många år… Och ändå var det som igår –
märkligt med en återförening på kyrkogården. Och ändå fint på något sätt.

Vi avslutade med en sen
lunch hemma på Klockaregatan, det brann ett ljus och fanns en väldigt fin bild
på pappa.

Tack alla som stöttat mig
igenom den här tiden, det har varit ovärderligt.